Satt för några kvällarn sedan och pratade med en god vänn, som också bloggar. Hon bloggar mycket flitigare än vad jag gör. Men vi kom fam till att bloggen är mycket för ens egen skull. En slags dagbok där man kan gå tillbaka och minnas och inte mins se alla fina foto.
*
Jag funderar fram och tillbaka på om jag skall ta upp bloggandet igen, men denna gången helt och hållet för MIN SKULL!
Givetvis är ni en del som kommer att få följa bloggen ändå, men inte alla, jag vill veta vem som läser! Barnen blir större och dom har inte sagt ja till att vara med i min blogg, men om jag inte bloggar om barnen, vad ska jag då blogga om? Det är ju dom som är mitt liv! Det är ju dom jag vill sitta och läsa om, se bilder på och minnas tillbaka.
*
Jag får ta mig en riktig funderare på detta och återkomma!
*
Och om jag återkommer så är det för min skull...!
